Spettkakan

Hur och när kom spettkakan till Skåne?

Teorierna är många och det enda säkra är att ingen vet. De första noteringarna om trädkakan finns i kurfurstens av Mainz munkkocks Max Rumpolts kokbok från 1578. Det var en kaka som bakades på spett, och bestod av ägg, smör och vitt mjöl. Det blandades till en fast deg som efter jäsning kavlades till en tunn kaka, späckad med russin binds fast vid spettet och vrides runt över elden tills den blivit gyllenbrun.

1646 utgavs i Antwerpen en bok av Luis Nunez kallat Diaeleteticon, med undertiteln ”Underrättelse om huru man skall erhålla god hälsa genom en ordentlig diet och i synnerhet genom rätt användande av mat och dryck. I detta verk finns omnämnt en kaka som på latin kallas Placentae cylindricae som kan översättas till Baumkuchen eller ”den på spett bakade bom eller spettkaka.” Man tror att Baumkuchen är en föregångare till spettkakan, mest för formen och bakningens egenskaper. De som ätit den tyska Baumkuchen och den skånska spettkakan vet att det är två helt olika kakor, men från början kan spettkakan fått lite inspiration från Baumkuchen. De första beskrivningarna här i Sverige är i Susanna Egerins kokbok från 1733. Därefter i den ryktbara boken ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber” av Cajsa Warg 1755. Kakorna som beskrivs där har mer likheter med den Tyska baumkuchen än den skånska spettkakan. I böcker finns inte mycket beskrivet om spettkakan när och hur den kom till Skåne. I Linnes skånska resa 1749 finns inget alls nedtecknat om denna skånska delikatess, om kakan funnits då hade det nog blivit nedtecknat då han var en god iakttagare och hade blicken öppen för ovanliga seder och saker hos folket. Den första nedtecknade historien är om en spettkaka som var på ett gille i Simontorp av Ousby församling 1839. Bonden som gjorde bröllop åt sin dotter, var mycket stolt över dessa kakor, som han kallade ”kolamilor”, och han var mycket noga att tala om att det var det första bröllop inom denna socken, vid vilket dylika kommit till användning.

Spettkakan här i Skåne utvecklades nog från Baumkuchen till en egen kaka på grund av att ingredienserna till vår kaka var rikliga här. Fjäderfä för ägg, socker från betor och rikligt med potatisodlingar. Vi hade en rik jordbruksbygd och var ett välmående, tättbefolkat område. Det är nog den främsta orsaken till att spettkakan fick sitt fäste här i Skåne. I äldre tider fanns i varje socken ett par äldre tanter som till fest gick runt i gårdarna och gjorde spettkakor. År 1950 fanns 89 spettkaksbagerier här i Skåne. 1960 fanns ett 70-tal och i dag finns det cirka 10-15 kvar, en del bedrivs som bisyssla.

År 2000 Gjorde vi här på Åstorps Spettkaksbageri tillsammans med Johanna Jeppssons Spettkaksbageri i Malmö en ansökan till EU om att få spettkakan som ”Skyddad ursprungsbeteckning” samt ”Skyddad geografisk beteckning.” Det gick igenom, så numera kan bara en ”Äkta skånsk spettkaka” bakas i Skåne. Det är ute i Europa en mycket stor ära att få sin produkt tilldelad en sådan titel. Spettkakan är den andra produkt här i Sverige, där Sveciaosten var den första. Bland de andre delikatesserna kan nämnas Parmaskinka från Italien, fransk Roquefort, dansk Danablue och engelsk Stilton.




Äkta skånsk
spettkaka
Åstorps spettkaksbageri tel: 042-501 70

© Åstorps spettkaksbageri 2010